Vi promenerade från shoppinggatan i Katoomba till utsiktsplatsen över Blue Mountains, väldigt fint här! Tog många bilder... Hade med mig min nya Canon AE-1 filmkamera som jag använde under dagen. Tog även med min lilla Samsung Digimax S600 som jag gav till Olive för att ta bilder.

Efter att ha tagit en halv miljon bilder och njutit av utsikten började vi promenaden ned i dalen... Har gjort det en gång förut men hade glömt hur branta och smala trapporna är...

Smayan körde alla grabbarna hem medan Divs hängde med Olive till hennes hus där de hämtade tältet och allt annat som behövdes för campingen. På kvällen när jag packade mina väskor lyckades jag tappa min mobil på benet av min skrivbordsstol och krossa skärmen! Så installerade snabbt alla appar jag behövde på min backup Samsung A34 och tog med den på resan istället.

Efter Port Macquarie fortsatte vi mot Coffs Harbour. Planen var att snabbt tanka utanför stan och sedan köra in i centrum och vandra runt lite för att vänta upp tjejerna, men efter att ha fyllt bilen med bensin ville den inte starta igen.... Jag, som hade fyllt bilen med bensin, fick lite panik då jag trodde att jag hade fyllt med fel bränsle. Efter åter några försök gav grabbarna upp och puttade bilen in på en parkeringsplats där vi öppnade motorhuven för att vidare undersöka problemet. När vi vred på nyckeln lät inte motorn över huvud taget, och efter lite hjälp från en skön främling kom vi fram till att batteriet var helt dött. Jag ringde då biluthyrningsfirman som i sin tur bokade en NRMA-mekaniker för att hjälpa oss. 

Efter telefonsamtalet med Jucy kom en kvinna fram till oss och erbjöd att starta bilen med startkablar. Vi tänkte varför inte, men precis innan hon kopplade kablarna till batteriet märkte Smayan att vätska läckte längs sidan av batteriet. Kvinnan tänkte då att det kanske inte var en bra idé att fortsätta och gav upp på den idén... I väntan på NRMA-mekanikern stack vi till McDonald's och käkade.

När han slutligen kom, efter ungefär en timmes väntan, berättade han för oss att batteriet var helt kaputt, att det var på randen till att explodera, och att om vi hade försökt starta bilen med kablar hade det exploderat... Vi fick även veta att vätskan som rann ner från sidan av batteriet, vilket var svavelsyra, hade läckt ner på AC:n och i sin tur in i luften i bilen... Vi hade märkt under dagen att varje gång vi svängde av motorvägen, och i sin tur saktade ner, hade det börjat lukta ruttet ägg. Först tänkte vi att någon mökade, sen tänkte vi att det kanske bara var så landsbygden i Australien luktade... Näpp, vi hade andats in svavelsyra hela dagen! 

Efter bilen blev fixad var tjejerna redan långt förbi oss. Planen var nu att kötta hela resten av vägen tills vi nådde Ballina. En toakris från Makito tvingade dock oss att stanna en sista gång i Halfway Creek, mitt ute i ingenstans. Det var dock värt det för här såg vi en flock kängurur chilla på en slätt en bit från macken. Tog några bilder av dem som jag inte längre har... 

Ungefär en timme senare svängde vi äntligen av motorvägen, och det här var nog den bästa vägen av hela dagen. Landsvägen, som var nästan helt övergiven, slingrade sig längs med floden Richmond, genom folktomma småstäder i ljuset av solnedgången, riktigt vackert. I bilen spelade vi soundtracks från filmer samt M83. Den sista biten till campingplatsen var på en ännu mindre väg, väldigt smal och utan några linjer målade. 

Väl vid campingen hade tjejerna redan börjat med att sätta upp tältet. Jag, Agu och Makito promenerade ner till stranden för att kolla läget innan vi stack tillbaka för att hjälpa till. Det blev ganska stressigt då solen hade gått ner och det började regna... Efter en stund märkte vi även att det saknades en hel del pinnar, så Agu och Makito raceade till Bunnings innan stängningstid för att rädda dagen. 

Efter ungefär 9h på vägen var alla helt slut, och alla butiker hade stängt ändå, så hela gruppen stack till restaurangen på campingen och käkade en alldeles för dyr middag. Vi chillade på picknic-filten utanför tältet ett tag efteråt, tills det började regna... Första natten i tältet var sisådär, vaknade cirka en gång i timmen, och det regnade så pass mycket att det läckte in i tältet. Då och då kände jag droppar av vatten på mitt ansikte...

ROADTRIP - DAG 2

Planen för dagen var att bila upp till Gold Coast. Vid frukost bestämde sig min bil för att ta en omväg förbi Byron Bay på vägen. En väldigt mid frukost och en gruppbild framför tältet senare sedan stack vi. Efter 40 min nådde vi trafiken av Byron Bay som vi satt fast i i ungefär 20 minuter... Väl framme tog vi en promenad förbi stranden och genom huvudgatorna av staden. Väldigt hipp ställe, det var en skum mix av överklass hipster blandat med surfare som nästan såg hemlösa ut...

Planen var efter Byron Bay att möta tjejerna på Rainbow Bay Beach i Coolangatta. Makito behövde badbyxor, så vi stannade snabbt vid K-Mart i Tweed Heads. Medan jag, Agu och Smayan väntade på Makito fick jag ett SMS från Divs, tydligen hade de bestämt sig för att ha en "tjejdag" och dra till Olives mormor... Vi bestämde oss då för att skita i Rainbow Bay Beach och istället dra till Surfers Paradise i centrala Gold Coast. Senare visade det sig att vara en riktigt dum idé...

På vägen till Surfers Paradise korsade vi gränsen in till Queensland för första gången, och vi möttes direkt med en jäkla massa trafik... När vi började närma oss staden skymtade vi alla skyskrapor, samt den 322 meter höga Q1, Australiens högsta skyskrapa. Den var lite underväldigande om jag ska vara helt ärlig. Vid stranden parkerade vi några meter ifrån Q1 och gick direkt mot stranden där vi bytte om, dumpade mobiltelefoner, plånböcker, bilnycklar och armbandsur på våra handdukar utan att ens tänka på det... Vattnet var först kallt, men efter en stund i vande man sig. Vi blev tillsagda av badvakten när vi stack ut lite för långt, så vi höll oss närmre till stranden därefter... Vågorna var gigantiska och det var kul att kroppssurfa, även om man blev ordentligt omkastad ibland. 

Höjdpunkten av hela resan, och anledningen till att jag inte har kvar några bilder tagna med min mobiltelefon, var när vi hade badat klart och stack tillbaka till våra grejer som inte längre var där! 😁 Min mobiltelefon och plånbok var borta, Agus mobiltelefon, Smayans mobiltelefon och plånbok (den visade sig aldrig vara borta, men han trodde att den var det då), och sist men inte minst, bilnycklarna! 😁 Av någon anledning hade idioterna lämnat den dyraste grejen av alla, Agus TAG Heuer-klocka som han hade fått i 18-års present, och de lämnade även Makitos mobiltelefon, gudskelov. Utan Makitos mobil hade vi varit helt körda, utan något sätt att kontakta tjejerna...

Vi rapporterade att nån hade snott vår skit direkt till badvakterna som kollade sina kameror. Tydligen hade vi dock lagt våra grejer precis utanför området som fångas av kameran! Efter att ha frågat runt lite bland folk runtomkring oss stack vi alla till bilen. Makito, som inte hade fått något stulet från sig, stannade här vid bilen medan jag, Agu och Smayan tog Makitos mobiltelefon med oss och stack till polisstationen. I stationen rapporterade vi allt som blev stulet, och jag ringde tjejerna och berättade vad som hade hänt. De var då på väg mot Olives mormor, men körde istället till oss för att hjälpa. Efter polisstationen stack jag och Smayan till våra banker för att blockera våra bankkort medan Agu stack tillbaka till bilen.

När jag och Smayan kom tillbaka hade tjejerna redan dykt upp och ringt en låssmed för att byta billåset. Agu och Smayan hade vid denna tidpunkten ingen lust kvar att fortsätta resan, och planerade att samma kväll bila hela vägen tillbaka till Sydney för att reda ut saker. Agu hade dock SMS:at sin telefon genom Olives och låtsats vara polisen; då Agu inte har henne sparad som en kontakt dök notisen upp med endast numret. Detta fungerade, då vi endast några minuter senare fick ett telefonsamtal från polisen att hans telefon hade blivit inlämnad. Medan Agu och Smayan stack tillbaka till polisstationen var stämningen i gruppen riktigt låg. Jag hade hållit mig relativt lugn tills nu, men tjafs ledde mig nära min gräns... 

Efter vad som kändes som för evigt dök låssmeden upp. Efter flera försök fick vi dock veta att han inte kunde nå bilens datasystem, enligt honom var det något fel med bilen och det fanns en stor chans att han inte kunde ändra på låset! 😁 Han hade dock en sista grej att prova, vilket var att ta ut bilbatteriet, lämna det i fem minuter och sen installera det igen. Tack Gud Allsmäktige, för detta fungerade! Om det inte hade fungerat hade vi behövt bogsera bilen vilket hade kostat oss över $1000... Bytet av låset kostade oss endast $350. 

Erin bad sin mamma att skicka samma meddelande till mig och Smayan i hoppet om att få våra mobiltelefoner tillbaka, och sedan stack tjejerna. Jag och resten av grabbarna körde söderut och stannade vid ett kebabställe på Nobby Beach, där vi alla satt med varsin kebab och hade en riktigt uppfriskande konversation. Smayan kände sig dock fortfarande extremt låg, då han trodde att sin plånbok med bankkort och körkort hade blivit stulen (den låg i hans ryggsäck hela tiden...). 

På vägen tillbaka till Ballina fick vi ett samtal från tjejerna - Erins mammas SMS hade fungerat, en av mobiltelefonerna hade hittats i spårvagnsdepån. Tjejerna drog dit för att hämta den medan jag och Smayan funderade över om det var vems telefon det var. Det visade sig vara Smayans, så det var nu endast jag som hade mina grejer stulna...

Tillbaka vid tältet satt vi alla i bilen och lyssnade på radion. Vi bläddrade först igenom alla FM stationer, sedan alla AM stationer där vi hittade några skumma radioprogram. Vi nöjde oss till sist med Triple J som spelade riktigt häftig musik, de hade en live DJ som spelade en massa house-musik som vi aldrig hade hört förut. Jag, Agu och Makito la oss senare på picknic-filten och kollade på stjärnorna. Himlen var öppen, och borta från alla stadsljus syntes stjärnorna glasklart. Även om det sög att förlora mina grejer så var det faktiskt lite skönt att få en ordentlig paus från mobilen, och jag känner att all tid med grabbarna gjorde oss till mycket närmre vänner. 

Tjejerna kom tillbaka med Smayans mobiltelefon ganska sent på kvällen, och de hängde med oss en stund utomhus. Smayan var fortfarande lite osäker om han ville stanna på resan, och Agu sa att om Smayan ville tillbaka skulle han åka med honom. Jag och Makito ville dock inte dra tidigt, och jag lyckades övertyga dem att det inte var värt det.

ROADTRIP - DAG 3

Vi vaknade ganska tidigt för att packa ner tältet. Planen för dagen var att köra halvvägs hem, till Port Macquarie, där Olive hade bokat ett campingställe för natten. Bilturen gick smidigt, och vi stannade igen i Coffs Harbour, den här gången utan motorproblem... I ett köpcentrum mötte vi tjejerna igen och köpte smoothies till lunch. Vi fortsatte sedan söderut och köttade resten av vägen med endast några få korta stopp. 

Vi hjälptes alla åt med att sätta upp tältet i Port Macquarie och det gick snabbt och utan problem. Medan vi satte upp tältet la vi dock märke till en lite tjock medelålders man som stod en bit ifrån och kollade på... Vi tänkte att det var lite skumt men fortsatte ändå. Efter tältet var uppe närmade han sig dock, och då såg vi att han bar på en orm... Vi var alla först ganska skeptiska, men vi bemötte honom schysst och snackade med honom ett bra tag. Ormen han bar på var en snok så den var inte farlig för oss, och han lät oss alla hålla i den och ta bilder. Den första bilden är hur han såg ut, resten är bilder på oss med ormen.

Efter att ha snackat ett tag bestämde jag och resten av grabbarna oss för att dra till mataffären och köpa middag, lite dumt av oss... När vi stack var ormgubben ensam kvar med tjejerna, och då blev han annorlunda... Han erbjöd först tjejerna alkohol, tjejerna sa då självklart nej tack, till vilket han svarade "Yous are good girls, I like that"... Han kommenterade även till Divs att han "gillar indiska tjejer" och flera andra väldigt skumma kommentarer. En av tjejerna ringde då oss när vi var i mataffären, och när vi hörde vad som hade hänt släppte vi allt och körde direkt tillbaka till tältet. Lyckligtvis hade han stuckit och lämnat dem ifred då, men för att undvika onödiga risker åkte vi alla till mataffären nu... När vi handlade köpte vi en kökskniv för att försvara oss om han skulle försöka något... 

Väl tillbaka igen började vi fixa middag. Det fanns en grillplats på campingsplatsen som vi använde för att grilla kött, korv, svampar, majs, och nån äcklig vegetarisk skit som Divs ville ha. Det här var den bästa kvällen av hela resan. För första gången var alla på bra humör och alla höll ihop som en grupp utan tjafs eller stress. Jag, Erin, Smayan och Makito drack medan resten skippade. Makito lyckades dock däcka efter bara en öl... Vi sensationaliserade nog hela situationen med ormgubben lite mycket, då vi snackade om vad vi skulle göra om han attackerade vårt tält mitt i natten, men det var kul. Mitt under kvällen fick vi dock lite av en scare, då Divs upptäckte en AirTag på sin telefon... Vi fick alla lite panik då och tänkte att antingen hade ormgubben satt den på vår bil, eller så hade tjuvarna som hade våra bilnycklar satt den där... Alla rotade genom alla hörn i bilen för att försöka hitta AirTagen. Efter kanske en halvtimme lyckades vi tillslut hitta vart signalen kom från: Makitos ryggsäck... Hans mamma hade tydligen lagt den där.... 

Vid runt midnatt bestämde sig Olive, Agu och Divs att gå och lägga sig; Makito hade redan sovit ett tag efter sin öl... Jag, Erin och Smayan kände oss dock inte riktigt färdiga än, så vi tog med oss några sojus och stack till stranden där vi hade en riktigt friskande konversation... Erin öppnade upp om hur hon egentligen kände angående Divs och Olive, och jag berättade några saker som Divs hade sagt om henne... Hon hade inte haft den bästa resan, i tjejbilen hade hon alltid suttit i baksätet och aldrig fått vara med och bestämma över vad de skulle göra. Divs hade gjort och sagt en hel del om henne och till henne de senaste månaderna, och allt bubblade över den här kvällen. Jag och Smayan satt mest och lyssnade, men det var okej för oss. Himlen var molnfri och man kunde se alla stjärnor. Känner att jag blev mycket närmre vän med Erin efter den här kvällen.

Morgonen därpå packade vi snabbt upp tältet och slängde in alla våra grejer i bilarna och stack. Vi hade lyckligtvis inte blivit mördade av ormgubben under natten. Agu hade ändå sovit med kökskniven bredvid sig utifall att. Bilresan hem gick smidigt tills vi kom till sista sträckan från Central Coast till Sydney där vi fastnade i trafik... Väl hemma igen slängde vi ut alla grejer ur bilen och Smayan stack sen för att lämna tillbaka den. 

Skulle inte kalla den här resan lyckad. 3 dagar var inte nog med tid för att köra hela vägen till Gold Coast och tillbaka - vi spenderade för mycket tid i bilen. De få stunderna vi hade tillsammans var fyllda med tjafs och stress. Dagen i Gold Coast, som var menad att spenderas tillsammans med hela gruppen, var splittrad, och jag och resten av grabbarna fick våra grejer stulna vilket gjorde allting tusen gånger värre... Efter resan öppnades mina ögon för Olive, fick se hennes sanna karaktär, och Erins öppnades för Divs sanna karaktär. Vi slutade hänga med henne helt och hållet efter vi kom tillbaka... En positiv sak från resan var dock att jag blev mycket närmre grabbarna och Erin, folk som faktiskt bryr sig om mig som en vän. 

Publicerad 8 maj 2024, senast uppdaterad 12 september 2024