Har kollat på resor med Amapola Flyg ett bra tag, men förut hade jag inte riktigt pengarna att splasha. När jag sen började jobba heltid kände jag att jag kunde spendera på en resa som den här. Sverige är väldigt tursamma med att fortfarande ha de här antika Fokker 50 planen flygande. Amapola flyger de sista Fokker 50 planen i västvärlden, och om jag ville flyga med ett annat flygbolag hade jag behövt resa ner till Afrika, Sydamerika eller Iran. Eftersom Amapola får bidrag från staten för att flyga sina rutter gjorde det ingen skillnad om jag bokade resan flera månader i förväg eller dagen innan, priserna var i princip alltid detsamma, så jag bet ihop och bokade resan för att inte missa chansen.
Amapola flyger en del rutter inhemskt och även till Finland med de här flygplanen, men Hemavan funkade bäst för mig eftersom flygplatsen ligger gångdistans från centrum av byn där hotell och butiker finns. Hade jag rest till någon annan av deras destinationer hade det blivit antingen en dyr taxiresa eller en rejäl promenad längs med landsvägar från flygplatsen, vilket jag inte riktigt var beredd på att göra. Det bästa tillgängliga flyget hem gick inte förrän dagen därpå, så jag fick även boka ett hotell i Hemavan.
Eftersom jag redan hade lagt tillräckligt med pengar på att boka hela resan tänkte jag under resan spendera så lite pengar som möjligt. Med biljetten fick jag även en check-in väska som jag använde till att packa ner all mat och snacks som jag skulle behöva under min natt i fjällen. Tog även den billigaste vägen till flygplatsen med lokaltrafiken. Pendeltågen går till Arlanda, men för att resa med dem behöver man betala 120kr istället för det vanliga biljettpriset för SL, så jag bestämde mig att istället ta en buss från Märsta.
Under tiden av resan var det fortfarande stora problem med köerna på Arlanda. Inkompetenta Swedavia hade totalt felkalkylerat ökningen av antalet passagerare under sommaren 2022 och hade därför inte i närheten av tillräckligt med personal på sina flygplatser. På grund av detta hade Swedavia satt upp spärrar utanför terminalerna och släppte bara igenom folk med under 3h till deras flygs avgång. Jag anlände precis 3h innan och blev insläppt utan problem. Vad jag dock inte hade tänkt på var att incheckningen till mitt flyg inte öppnade förrän cirka 2h innan avgång, så jag gick och satte mig vid ett café i Sky City och kollade på flygplan.
När jag till slut fick checka in min väska gick det utan problem, och köerna till säkerhetskontrollen var mycket kortare än vad jag förväntade mig, så nu hade jag ännu en 1.5h inne på terminalen innan mitt flyg gick. Jag köpte då några burkar Pingvinpastiller i duty-free butiken och satte mig vid min gate och väntade.
Inga platser hade blivit tilldelade på biljetterna, så när man gick på flyget gällde det bara att vara snabb om man ville få bra platser. Jag lyckades få en fönsterplats i den bakre delen av planet precis bakom vingen.
Planet jag flög på, SE-MFZ, byggdes 1989 och flög först med Sudan Airways. Efter det har det flugit med bland annat Lufthansa, Iberia samt belgiska VLM, innan det slutligen hamnade hos Amapola.
Insidan av planet kändes som en tidskapsel direkt från 80-talet, tror inte mycket har ändrats i inredningen sedan dess. Det fanns fortfarande askkoppar i armstöden och färgschemat kändes väldigt gammalt. Flyget, som var mitt första på ett propellerplan, kändes dock mindre annorlunda till jetplan än vad jag hade förväntat mig, bortsett från att lyftningen gick mycket snabbare och att ljudet var lite annorlunda.
Eftersom Hemavan inte har en tillräckligt stor passagerarförfrågan mellanlandar det här flyget på Kramfors Höga Kusten Airport. Endast ett fåtal av passagerarna gick av flyget där, och efter bara en halvtimme på marken stängde de dörrarna och lyfte igen med kursen satt mot Hemavan.
Resterande del av flyget gick smidigt och felfritt, och cirka en timme senare landade vi i Hemavan.
Flygplatsen i Hemavan är nog den minsta jag någonsin besökt, Amapola är det enda bolaget som flyger reguljärflyg hit. Flygplanet parkerade en bit från terminalen och släppte av alla passagerare direkt på asfalten. Terminalbyggnaden var ett litet trähus utan någon typ av bagageband, utan väskorna kördes istället till framsidan av flygplatsen på ett släp efter en fyrhjuling, och där fick passagerarna hämta sina väskor. Vädret i Hemavan var inte alls likt det i Stockholm (som under tiden hade lite av en värmebölja med temperaturer så höga som 34° under dagarna...) Här var det istället runt 10°, och som man kan se på bilden nedanför fanns det till och med snö på bergstopparna. Terminalbyggnaden var väldigt liten, det fanns inte ens några bagageband, utan man fick hämta sin väska vid huvudingången direkt från bagagevagnen.☻
Eftersom staden var så pass liten, med en befolkning på endast 273 personer, fanns det inga taxibolag. Men det gjorde mig inget, då mitt hotell endast var en kort 5 minuter promenad från flygplatsen. Check-in gick snabbt, de hade till och med uppgraderat mig till ett större rum 😎 Det var najs - stort och med nyrenoverade badrum. Fick till och med två sängar helt för mig själv. Efter allt resande var jag ganska trött, och det fanns inte en hel del att se i byn, så jag tog och vilade i några timmar.
Publicerad 5 januari 2023, senast uppdaterad 12 oktober 2023